ÄNNU EN SOPA SLUTAR
Jahaja, så hade ännu en "kollega" gått och sagt upp sig. Hon skall börja hos en konkurrent - som dessutom hatar oss - så hon får gå på dagen, det är skönt att slippa städa upp efter sig...
Hon är person nummer 42 (jag håller räkningen) som slutat sedan jag började här för nästan exakt fem år sedan.
Rätt bra personalomsättning på ett företag med 20-25 anställda.
Hon är person nummer 42 (jag håller räkningen) som slutat sedan jag började här för nästan exakt fem år sedan.
Rätt bra personalomsättning på ett företag med 20-25 anställda.
ÄNTLIGEN!
HIT THE ROAD, JACK
Den här snubben ser ut att ha tagit det här med att få sparken till en helt ny nivå. Iskallt att ha tältsäng på jobbet - varför har inte jag tänkt på det?!
JIPPI
Fick hem papper från Skatteverket igår, 4300 tillbaka. Det känns ju som lite (jävligt lite, men ändå) plåster på såren efter att jag degade in 83000 till dom förra månaden... Synd bara att jag måste vänta till fucking december innan jag får pengarna.
Just nu på jobbet: matlåda...
Just nu på jobbet: matlåda...
EDWARD BLOM
Hej, jag heter Edward och är världens mest homosexuella människa!
DRAMA PÅ LUNCHEN
Pizza Hut, Barkarby klockan 12.20:
En manlig anställd går runt och plockar av borden, och vid ett så är det en kvinna som lämnat en slice kvar efter buffén. Han talar då om för henne, med sin allra strängaste stämma att bara för att det är buffé så ska man inte ta bitar i onödan, och lämna kvar. Hon säger då att hon hittade ett hårstrå i biten och inte blev så sugen efter det, samt att hon faktiskt betalat för maten. Han säger något kaxigt och går iväg.
Kvinnan blev upprörd - inte så konstigt - och började gråta - kanske lite konstigt. Efter en stund dök det upp en kvinnlig anställd och försökte trösta henne lite och släta över det med att erbjuda lite efterrätt. Så vitt jag kunde höra ville hon inte ha någon efterrätt, hon ville hellre ha en ursäkt.
Det fick hon inte.
En manlig anställd går runt och plockar av borden, och vid ett så är det en kvinna som lämnat en slice kvar efter buffén. Han talar då om för henne, med sin allra strängaste stämma att bara för att det är buffé så ska man inte ta bitar i onödan, och lämna kvar. Hon säger då att hon hittade ett hårstrå i biten och inte blev så sugen efter det, samt att hon faktiskt betalat för maten. Han säger något kaxigt och går iväg.
Kvinnan blev upprörd - inte så konstigt - och började gråta - kanske lite konstigt. Efter en stund dök det upp en kvinnlig anställd och försökte trösta henne lite och släta över det med att erbjuda lite efterrätt. Så vitt jag kunde höra ville hon inte ha någon efterrätt, hon ville hellre ha en ursäkt.
Det fick hon inte.
FUCKING CHEFER!
Allvarligt talat, vad har chefer för jävla uppfostran egentligen? Varför säger de saker som de bevisligen inte kan hålla, och flera gånger på raken?
Jag tänker främst på Tiny och intervjun hon var på: blir rekommenderad att ringa chefen på torsdagen, får en audiens på fredag morgon och har vad som kändes som ett kanonmöte där nästan allt var klockrent. Hon får veta att rekryteringen skall gå snabbt, de behöver någon omgående. När hon skall gå därifrån lovar chefen att kolla upp en detalj och återkomma om den samma dag, och sedan höra av sig med besked veckan efter. Inget samtal kommer samma dag, och inget veckan efter heller. Veckan efter det mailar hon chefen på tisdagen och får till svar att det dragit ut lite på tiden men att hon ska höra av sig på torsdagen. Torsdagen går, och ingen ringer. Nu är vi inne i veckan efter detta utlovade samtal, och det är fortfarande ingen som hört av sig.
Jag tänker främst på Tiny och intervjun hon var på: blir rekommenderad att ringa chefen på torsdagen, får en audiens på fredag morgon och har vad som kändes som ett kanonmöte där nästan allt var klockrent. Hon får veta att rekryteringen skall gå snabbt, de behöver någon omgående. När hon skall gå därifrån lovar chefen att kolla upp en detalj och återkomma om den samma dag, och sedan höra av sig med besked veckan efter. Inget samtal kommer samma dag, och inget veckan efter heller. Veckan efter det mailar hon chefen på tisdagen och får till svar att det dragit ut lite på tiden men att hon ska höra av sig på torsdagen. Torsdagen går, och ingen ringer. Nu är vi inne i veckan efter detta utlovade samtal, och det är fortfarande ingen som hört av sig.
Hur jävla svårt är det? Drar det ut på tiden - maila och säg det! Har man valt att gå vidare med andra sökande - hör av dig via telefon/mail/röksignal/brevduva/tele-fucking-fax och säg det! Att inte säga någonting alls är fan inget svar, det är bara ren och skär respektlöshet mot den andra parten.
I mitt fall förra veckan så ville chefmänniskan också att det skulle gå blixtsnabbt, han lovade att höra av sig måndag-tisdag veckan efter att vi träffades, oavsett besked, och om det blev något så skulle vi signa på torsdag. Den torsdagen är idag och jag har givetvis inte hört ett knyst - och tydligen har han inte varit på kontoret på hela veckan. Det känns ju klockrent.
Man undrar ju också om dessa chefer förstår att de sätter de anställda som rekommenderat en för jobbet i en jävligt jobbig sits... Men det antar jag att de inte tänkt en hundradel på. Känns som att det kanske är läge att ta av skygglapparna och se att det finns lite andra människor i världen.
Avslutningsvis vill jag ge en liten minihyllning till TOD's (före detta) favoritchef, Den Lille Flintisen, för att han ändrade så att jag får ta semester och åka till Åre trots allt. Visseligen hade det varit sjukt roligt att åka iväg utan godkänd ledighet, men nog är det lite mindre att tänka på om man faktiskt fått okej...
DAGENS GLADA NYHET
Idag, fem veckor efter inlämningen, avslog företaget min semesteransökan för att åka till Åre och åka skidor. Det har aldrig någonsin varit något problem att få ledigt, och speciellt inte när allt påskrelaterat är avklarat. Avslaget är extra befogat då de strypt möjligheten att ta ut semester när man vill på sommaren och infört "tvångsledighet" mellan vecka 28-30, då känns det ju som att man borde få ta ut ledigt när man vill utanför detta.
Men icke.
Jag kommer ju givetvis att åka ändå, men detta är bara en i raden av saker som bekräftar att vi jobbar på världens uslaste företag!
Men icke.
Jag kommer ju givetvis att åka ändå, men detta är bara en i raden av saker som bekräftar att vi jobbar på världens uslaste företag!
ALICE Å TURKARNA
Var ju och såg Alice i underlandet i fredags, i 3d såklart. Det är lite kul att gå och se en film helt utan några förväntningar, jag läste säkert boken när jag var liten men jag har inget som helst minne av det - det enda jag förknippar med Alice i underlandet är Tom Pettys video till "Don't Come Around Here No More". Konstigt, men sant. Hur som helst så var filmen, och det kändes som att det var "lagom" mycket 3d - det kan bli lite fånigt när allt ska komma flygande mot en i två timmar. Johnny Depp var såklart bra, men hans makeup kändes lite tveksam - inget jag kommer börja med i första taget. Hatten var dock himla tjusig.
Summa summarum: jag delar ut 8 överklass-engelsmän med stor näsa av 10.
Apropå den senaste tidens jidder om turkarna och deras jakt på armenier: om de inte hade mördat en och en halv miljon människor så hade de kanske sluppit allt jidder nu. Men det kanske bara är en definitionsfråga, om vi ändrar "folkmord" till "extremt våldsam utvisning av folkgrupp" kanske turkarna inte är lika sura? Och att det här jiddret skulle leda till försämrade relationer mellan Sverige och Turkiet - so fucking what? Exakt vad ska vi med bra relationer med dom till? Jag kan inte komma på en enda bra grej med Turkiet - förutom kebab - någon som kan hjälpa mig?
Avslutningsvis vill jag sälla mig till den skara människor som hyllar Crave. Efter lördagens lilla runda landade jag och P där vid 2-tiden, och en burgare, stor pompa, två dipp och en läsk senare var min mage så lycklig att den sköt salut hela taxiresan hem.
Mycket bra!
Avslutningsvis vill jag sälla mig till den skara människor som hyllar Crave. Efter lördagens lilla runda landade jag och P där vid 2-tiden, och en burgare, stor pompa, två dipp och en läsk senare var min mage så lycklig att den sköt salut hela taxiresan hem.
Mycket bra!
QUE?
JAG VET FAN INTE!
Vilken låt är egentligen gladast, och mest irriterande:
REMs "Shiny Happy People" eller B-52s "Love Shack"?
REMs "Shiny Happy People" eller B-52s "Love Shack"?
ASSÅ, JAG VET INTE
...men om jag var sen till jobbet VARJE DAG för att jag fastnade i köer, så skulle jag nog åka hemifrån lite tidigare. Men det är jag det, och jag är ju en sån jävla viktigpetter.
Morgonens bästa var iallafall kvinnan som var med i någon tävling på Vinyl 107 i morse och på frågan "i vilket lag spelade Svenne Berka och Nacka Skoglund" svarade:
Söderstadion.
Smaka på den... De spelade i laget Söderstadion.
Briljant.
Morgonens bästa var iallafall kvinnan som var med i någon tävling på Vinyl 107 i morse och på frågan "i vilket lag spelade Svenne Berka och Nacka Skoglund" svarade:
Söderstadion.
Smaka på den... De spelade i laget Söderstadion.
Briljant.
IT'S CALLED GETTING DOWN
SUR Å STEL, 12 ÅR, TIPSAR OM FILM!
Redan när jag var liten hade jag helt oantastlig smak både vad det gäller film (alltid komedier), musik (tidig acid house, skitdålig hiphop och hårdrock - grym combo) och kläder (hade en rosa mysdress i prasselmaterial på julafton 1988, det säger väl allt?) så därför kommer här en filmranking av mina favoriter, gjord som om det vore typ 1989.
1. Rivierans guldgossar
- "Ruprecht the Monkey Boy"... Hysteriskt.
2. Youngblood
- Carl Racki, spöa den jäveln!
2. Youngblood
- Carl Racki, spöa den jäveln!
3. Goonies
- Sitta fastkedjad i en källare och äta glass? Mysigt!
4. Summer School
- Första gången jag hörde ordet "fellatio".
4. Summer School
- Första gången jag hörde ordet "fellatio".
5. Polisskolan 2 & 3 (direkt efter varandra, alltid!)
- Zed och Mahoney tyckte man ju var asroliga.
6. Ghostbusters
- Peter Venkman är kung!
6. Ghostbusters
- Peter Venkman är kung!
7. Gremlins
- Gizmo... Han var ju så himla gullig!
8. Breakin´ (aka Breakdance - The Movie)
- Scenen där Turbo dansar med en kvast: sjukt bra.
8. Breakin´ (aka Breakdance - The Movie)
- Scenen där Turbo dansar med en kvast: sjukt bra.
9. Teen Wolf
- Stiles: Bästa. Snubben. Någonsin.
10. Indiana Jones och de fördömdas tempel
- Fylld orm och kyld aphjärna? Mumma!
10. Indiana Jones och de fördömdas tempel
- Fylld orm och kyld aphjärna? Mumma!
Bubblare: alla Bond-filmer (helst Live and Let Die), Star Wars 4,5 & 6 samt Bill & Ted's Excellent Adventure.
SVARTÖGDA ÄRTOR
Jag hatar Black Eyed Peas. Verkligen hatar dom. Kläderna, stilen, musiken - allt. Hatar. Jag skäms ihjäl när det inte räcker med att man måste höra dom, utan dessutom måste se dom: en snubbe som drömmer om att vara Kanye West, en shemale som pissar på sig på scenen, en indian som ser ut som ett fucking skelett i fejan och så en snubbe som drömmer om att bli förväxlad med Wyclef Jean.
Musiken är vidrig, antingen är det låtsashiphop eller så är det låtsasdansmusik - oavsett vilket så är det förenklat och fördummat till en nivå där även den mest imbecille idiot ska kunna hitta något som man kan tycka om. Musik helt utan själ och substans, bara gjord för att dra in cash. Det är verkligen äckligt.
Därför är det än mer upprörande när jag hörde en låt på radion häromdagen som jag tyckte var lite skön. Lite Alan Braxe möter Madonna, en refräng som man känner igen på något sätt, funkigt. Och så helt plötsligt kommer det: den värdelösa rappen, men den där värdelösa rösten... Och jag insåg direkt: jag hade suttit och diggat en Black Eyed Peas-låt. Fy fan...
En annan grej, som inte är relaterad, men ändå: det är rätt stor skillnad på dagens MTV och den som fanns när man var yngre. Då censurerade de stenhårt, minsta lilla som kunde tolkas som en svordom, ett bröst i lite för "bra" vinkel eller egentligen vad som helst som kunde väcka anstöt togs bort. Man vägrade rakt av att visa vissa videos. Dagens MTV, där rockar man könsord på bästa sändningstid utan att blinka - man kör t om det i sina egna promos för kommande program. Och igår såg jag videon till Lady Gagas "Bad Romance": jag tror inte att MTV anno 1989 hade uppskattat avslutningen på videon där hon ligger i en säng, iklädd rätt så genomskinliga underkläder bredvid en uppeldad, rykande kropp...
"Kan du sära lite mer på benen? Perfekt!"
Musiken är vidrig, antingen är det låtsashiphop eller så är det låtsasdansmusik - oavsett vilket så är det förenklat och fördummat till en nivå där även den mest imbecille idiot ska kunna hitta något som man kan tycka om. Musik helt utan själ och substans, bara gjord för att dra in cash. Det är verkligen äckligt.
Därför är det än mer upprörande när jag hörde en låt på radion häromdagen som jag tyckte var lite skön. Lite Alan Braxe möter Madonna, en refräng som man känner igen på något sätt, funkigt. Och så helt plötsligt kommer det: den värdelösa rappen, men den där värdelösa rösten... Och jag insåg direkt: jag hade suttit och diggat en Black Eyed Peas-låt. Fy fan...
En annan grej, som inte är relaterad, men ändå: det är rätt stor skillnad på dagens MTV och den som fanns när man var yngre. Då censurerade de stenhårt, minsta lilla som kunde tolkas som en svordom, ett bröst i lite för "bra" vinkel eller egentligen vad som helst som kunde väcka anstöt togs bort. Man vägrade rakt av att visa vissa videos. Dagens MTV, där rockar man könsord på bästa sändningstid utan att blinka - man kör t om det i sina egna promos för kommande program. Och igår såg jag videon till Lady Gagas "Bad Romance": jag tror inte att MTV anno 1989 hade uppskattat avslutningen på videon där hon ligger i en säng, iklädd rätt så genomskinliga underkläder bredvid en uppeldad, rykande kropp...
"Kan du sära lite mer på benen? Perfekt!"
DAGENS MOTTO
Lita aldrig på en kille som har damstorlek i jeans.
APPLE KAN SIN SKIT
FADDE STÅUPPAR?!
Jag ville döda mig själv efter att ha sett en minut.
POKER FACE REMIX
NERD-ALERT!
I lördags var vi ju ute och rumlade om, men jag orkar inte ens skriva en rapport om det utan tänkte nöja mig med att berätta lite kort om när vi mellanlandade på Sjätte Tunnan i Gamla Stan. Vi hade varit på Vapiano (overrated!) och skulle till Reisen (samma lika!) när Kupri kom på att det fanns ett medeltidshak där i krokarna, så vi gick dit - och fick precis alla farhågor besannade.
I baren stod en storväxt man med ett jätteskägg, iklädd en jävla jutesäck, och serverade mjöd (eller Heineken) i lerkrus. Inne i "bardelen" satt det en saling blandning av lajvare med randiga byxor, datanördar med WoW-tröja, tjockbrillor och flottigt hår, tuffingar med Matrix-rock eller bara rena freaks som inte klippt eller rakat sig på 10 år för att de är rädda för vassa föremål. Och så vi, tre sjukt grymma snubbar. Lutan pumpade på sina sköna beats i bakgrunden och alla nördar njöt av den autentiska miljön...
På menyn har man en speciell del för invalida och sjuka, det känns som att den borde vara väldigt populär.
För övrigt: det här var för jävla roligt, tycker jag.
