SUR Å STEL

Allvarligt talat, vad har chefer för jävla uppfostran egentligen? Varför säger de saker som de bevisligen inte kan hålla, och flera gånger på raken?

Jag tänker främst på Tiny och intervjun hon var på: blir rekommenderad att ringa chefen på torsdagen, får en audiens på fredag morgon och har vad som kändes som ett kanonmöte där nästan allt var klockrent. Hon får veta att rekryteringen skall gå snabbt, de behöver någon omgående. När hon skall gå därifrån lovar chefen att kolla upp en detalj och återkomma om den samma dag, och sedan höra av sig med besked veckan efter. Inget samtal kommer samma dag, och inget veckan efter heller. Veckan efter det mailar hon chefen på tisdagen och får till svar att det dragit ut lite på tiden men att hon ska höra av sig på torsdagen. Torsdagen går, och ingen ringer. Nu är vi inne i veckan efter detta utlovade samtal, och det är fortfarande ingen som hört av sig.

 

Hur jävla svårt är det? Drar det ut på tiden - maila och säg det! Har man valt att gå vidare med andra sökande - hör av dig via telefon/mail/röksignal/brevduva/tele-fucking-fax och säg det! Att inte säga någonting alls är fan inget svar, det är bara ren och skär respektlöshet mot den andra parten.

 

I mitt fall förra veckan så ville chefmänniskan också att det skulle gå blixtsnabbt, han lovade att höra av sig måndag-tisdag veckan efter att vi träffades, oavsett besked, och om det blev något så skulle vi signa på torsdag. Den torsdagen är idag och jag har givetvis inte hört ett knyst - och tydligen har han inte varit på kontoret på hela veckan. Det känns ju klockrent.

 

Man undrar ju också om dessa chefer förstår att de sätter de anställda som rekommenderat en för jobbet i en jävligt jobbig sits... Men det antar jag att de inte tänkt en hundradel på. Känns som att det kanske är läge att ta av skygglapparna och se att det finns lite andra människor i världen.

 

Avslutningsvis vill jag ge en liten minihyllning till TOD's (före detta) favoritchef, Den Lille Flintisen, för att han ändrade så att jag får ta semester och åka till Åre trots allt. Visseligen hade det varit sjukt roligt att åka iväg utan godkänd ledighet, men nog är det lite mindre att tänka på om man faktiskt fått okej...