STOCKHOLM

Jag säger som den stammande mannen med den skithöga pannan: "i Stockholm är jag född, här har jag min familj och jag hittar nästan överallt..." - att det är kallt har med årstiden att göra så det skiter jag i. Jag kommer aldrig någonsin flytta härifrån, trots att jag kan lacka ur på det skrala utbudet på kläder, klubbar och annat kul som jag vill göra. På något sätt så räcker det med en lång promenad i sköna, välbekanta miljöer för att man ska glömma det och bli frälst igen.

Igår tittade jag på Grannfejden efter att DIF torskat ännu en match och min livsgnista var mikroskopisk. Där fick jag ännu en anledning till att aldrig lämna storstan, för jag kan inte inbilla mig att sånt där händer någon annanstans än på landet. Två grannar var vansinniga på varandra, och det var par i pensionsåldern plus ett fetto i övre 30-årsåldern. Fettot hade gjort misstaget att flytta till denna håla utanför Katrineholm och blivit indragen i tvisten.

Hur som haver, det som det gick ut på - och som hade lett till mordhot, vandaliserade bilar och ett tiotal polisanmälningar - var att det ena paret hade vattnat sin gräsmatta för mycket. Och fettot hade parkerat sin bil på gatan utanför huset, istället på sin uppfart.

Det var allt.

Och det låter inte som att det skulle kunna hända här.



Dagens citat från jobbet:

"Jag är nötallergiker, men jag kanske kan ta en liten bit?"


Detta sagt om en toscatårta med typ två biljarder hasselnötter i.



Idag blir det helt klart en ny housepromenad, jag gjorde den tragiska upptäckten att jag är för tung för housejogging förra veckan... Efter 2-3 km i hyfsat tempo hade jag så ont i fotlederna att jag hade plockat fram en vinkelkap och dragit av skiten på en gång om jag kunnat. Så jag får köra mina 7-8 km i rask promenadtakt.

Men det är najs det också.

Undra om det finns några housemixar på Orup... 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0