SUR Å STEL

Igår var vi ute en sväng, först middag på Djurgårdsbrunn (carpaccio, gårdskyckling med potatispuré och utskuren biff med klassiska pommes - och så cheesecake till efterrätt) och sedan var vi på Schyfferts sista föreställning av The 90's på Cirkus. En jäkligt trevlig lördagkväll på det hela taget, och inte blev det sämre av att Blood In, Blood Out var på burken när vi kom hem...

Men jag måste ju berätta om den stora grejen, riksmongona som satt bredvid oss ute på Djurgårdsbrunn. Ett par i typ 25-årsåldern med "unik" stil, killen hade såna där hiking-gympadojor som jag gillar så mycket, för korta jeans från typ Wrangler, oformlig sweatshirt som är 10 år gammal, okammat hår som var tjockt som en hjälm och ett skägg som säger "jag är intellektuell". Tjejen var tjock som en tunna och hade en svart klänning med tre dödskallar på bröstet. Skorna såg jag inte, men gissningsvis hade hon ett par gamla, slitna Doc Martens.

Hur som helst, servitrisen kommer för att ta deras beställning och han skulle ha hummer. Dessvärre var den slut vilket resulterade i att killen var tvungen att högtidligt deklarera att han skulle "omvärdera sitt val av vin, han hade ju varit så vansinngigt sugen på ett friskt rosévin". Det blev rött istället. Och en köttbit. Tjejen skulle ha "ett stycke lamm". Sedan bad han servitrisen att sänka den "öronbedövande musiken" då de faktiskt ville konversera. Det var inte högt alls. När maten sedan kom satt han oavbrutet och talade om sin mat, "café de paris är en kryddstarkare variant av bearnaise", "jag är glad att jag bytte vin, syrligheten passar utmärkt till såsens karaktär". Jag satt bara och väntade på att han skulle ta upp ett styckschema och visa för tjejen vilken bit av kossan som det var han hade på tallriken och hur många sekunder den var stekt eller berätta om vilken diameter det var på den första potatis som Alströmer åt. Högtravande är bara förnamnet.

Sen när de ätit färdigt och de ska duka av, då toppar han allting med detta: "ursäkta fröken, det här var den godaste pommes frites jag ätit i hela mitt liv, så färsk, så spröd... skulle ni möjligen kunna fråga kocken vilken ört som detta är friterat med - är det persilja, eller måhända basilika?"

Herregud. Det var vanlig jävla pommes som inte var tillagad på ett snabbmatsställe! Det måste vara otroligt ansträngande att vara så pompös...

Och just ja, sen var det ju Schyffert också. Det var ju 105 minuters monolog, så det är svårt att sammanfatta här på ett vettigt sätt men det  var bra, jävligt bra. Om ni inte sett den, eller missade direktsändningen på SVT, så dra ner den från nätet när den dyker upp där. Första 45 minuterna var helt jävla briljanta, resten var inte riktigt lika roliga men fortfarande skitbra.

Snart: jobbvecka. Nooooooooo...