SUR Å STEL

Är hemma och sjukar mig, och det är ju verkligen superroligt. Jag har hostat så mycket att varje hostanfall nu ger attackhuvudvärk och smärta i pannan - det är toppen!

Men om man ska se det från den positiva sidan så har iallafall febern försvunnit, vår nya tvättmaskin ska komma idag (mellan 11-13 ska de vara här - vi får se vad det innebär i verkligheten) och så kommer jag ju ha tid att skriva ihop något om Miamiresan.

Slökollade en film som hette The Clique på C+ och den som gjort den borde avrättas. Översminkade 13-åriga tjejer som går runt med pappas kreditkort, tjugotusenkronorsväska, öppen tuggummituggande mun och "vadå, jag är ju VÄRD det här!"-inställning. Vafan, småtjejer kan ju se det där och tro att det är på riktigt. Jag är så LESS på bimbofieringen som likt digerdöden tar över hela det offentliga rummet.

I Miami hörde jag några tjejer snacka och en av dom hade en riktig fetinglägenhet med kanonläge vid stranden. Hennes kille betalade den, och det var ju självklart - för det var hans jobb som pojkvän att betala. Inte för att vara sån, men de saker jag skulle förvänta mig i gengäld - hela tiden, alla dagar - kan jag inte skriva här för då kommer de att stänga hela Internet.

Men nog om det. Snart: Miamirapport.