Veckans skämt...
Efter att ha hört allt snack om Midnattslopp, Bellmanstafetter och fan vet vad, så bestämde jag mig för att ge mig ut på en fem kilometersrunda och se - först och främst - om jag orkade runt, och om jag orkade runt - hur lång tid det skulle ta.
Så jag satte mig framför datorn och mätte upp fem kilometer. Det blev hela Bäckvägen ner till Shell, hela Hägerstensvägen bort till Axelsberg och sen upp på Åsen igen.
"Inga problem", tänkte jag.
Så otroligt fel jag hade.
Startade i lugnt tempo, men kände efter typ en kilometer att jag det var lite för lugnt, så jag brände på lite. Det höll i cirka 800 meter. Sedan var jag helt slut. Kämpade mig igenom hela Hägerstensvägen med maxpuls, och när jag kom till stegringen upp till Åsen var jag så trött att jag hade blodsmak i ögonen, hela världen snurrade och vänsterbenet domnat bort! Så jag fick gå upp för Avgiftsvägen, och när jag väl kom upp så orkade jag springa sista 200 meterna - ända tills jag kom till trapphuset, då domnade benet bort igen. Så jag släpade mig, som nån sorts semiinvalid, uppför trapporna och in genom ytterdörren. Sträckte mig efter mobilen, som jag använde som timer, och stängde av den.
Tiden blev 23 minuter och 37 sekunder.
Det tog säkert 10 minuter att få ner pulsen till hyfsat normal, och hade mina armar fungerat under dessa 10 minuter hade jag nog först druckit något, och sedan skrivit mitt testamente. Så jävla slut var jag.
Idag känns det som om Hulk Hogan satt hela natten och slog mig på låren.
Men jag är igång, iallafall...
Hehehe, den där nära-döden-upplevelsen brukar släppa efter några rundor =)
Men 23 minuter? Om du inte har sprungit på länge så är ju det en rätt bra tid.
Att springa 5 km på 23 min otränad är fubbigt. Du får inte vara med på nästa midnattslopp. And thats that!
ah yeah!
Dagens träningsrunda-tråden ringde, den vill ha tillbaka sina 800 meter.
:D, miket roligt skildrat. Tyvärr tror jag att jag skulle genomlevt rätt likartade symptom (allra minst) på sisådär en femtedel av sträckan och ungefär samma tid... Men jag funderar på att försöka träna upp det där och jag har hört att det är tanken som räknas.
Shredder >> Det har du rätt i.
Jag ber om ursäkt allihop, jag kontrollmätte sträckan och den var endast 4.2 km.
Äh jag väljer att tro på den längre sträckan, det ger mer peppning så. :)
För övrigt trodde jag fan att jag skulle tuppa av senast jag var ute och kutade. Man pinnar på i vanlig fart och tar helt jävla slut vid 3 km-strecket...
Det är ju fan så man börjar grina. På riktigt.
Jag var ute och kutade en snabbis med OTGSS i somras, och det var fan helt galet. Efter 3 km strecket tror jag fan att jag sprang 150 meter och gick 100 meter hela tiden, lyckades på något magiskt sätt kuta förbi en gammal kärring (go figure, helt sjukt att jag kunde kuta förbi någon överhuvudtaget) och hon måste ju fan ha tyckt att jag har var helt sjuk i huvudet. Intervallträning i 6 km... Herrejösses. Jag får ägna mig åt det man är bra på istället. spela tv-spel, dricka bira och käka chips.
Dessutom är det fan så mycket roligare...
Vi får gå ut och dansa och vifta med näven, det är också motion.
