Luciano
Här skulle det varit en recension av Lucianos fantastiska spelning som fick regnbågar att spruta ur väggarna, men eftersom jag är 67 år gammal gick jag hem klockan 2 eftersom jag höll på att somna. En Max-burgare senare satt jag på tuben hem och sov som ett barn, bara rent flyt att jag vaknade i Kransen och slapp åka till Fruängen och vända...
Tidigare på kvällen var jag och P på Indigo för att ta några öl och lyssna på Sportif Jr som skulle bjuda på en musikalisk buffé av världsklass. Väl där stötte vi på Bruce Leenus och sedan dök även Tårtan samt Da Jokesta + tjejkompis upp. Det utbyttes skumma historier, dracks öl och åts överdimensionerade oliver. På det hela mycket trevligt - fast trångt. Men det är det alltid där (har jag fått för mig).
Hur som helst, vid 23.30 drog vi oss mot Esque - jag och Tårtan i en taxi och P, Jokesta + tjejkompis per tunnelbana. Som uppvärmning för den gode chilenaren hade man tagit in två tjejer som - om jag inte missuppfattat något - är uppletade och upplärda på Ida Engberg-vis. Vi snackar den enkla ekvationen att det är mycket killar på klubbarna och mycket killar som är DJ's, kvinnliga DJ's är således "fräscht och annorlunda" och ganska lättsålt. Sen om de är bra eller inte, det är ganska oviktigt. Dessa två var inte bra. Alls. Dessutom gjorde de ett skönt rookiemisstag när de står och smattrar på hårdare musik än vad själva huvudakten ska spela... Jag skulle inte varit speciellt nöjd om jag var Luciano, men han var så artig och både pussade på kinden och kramade nybörjarna i båset.
Sen började han köra, och Zorro - som jag precis stötte in i - förutspådde att han skulle köra Villalobos "Chants (Enfants)" tillsammans med Guido's "Albertino". Och det gjorde han ju. Såklart. Mer spännande än så blev det inte för mig som då kände av ålderskrämporna och smög hem med svansen mellan benen.
Men allt som allt var det en trevlig kväll, bara de där oliverna hade räckt för mig tror jag...
Tidigare på kvällen var jag och P på Indigo för att ta några öl och lyssna på Sportif Jr som skulle bjuda på en musikalisk buffé av världsklass. Väl där stötte vi på Bruce Leenus och sedan dök även Tårtan samt Da Jokesta + tjejkompis upp. Det utbyttes skumma historier, dracks öl och åts överdimensionerade oliver. På det hela mycket trevligt - fast trångt. Men det är det alltid där (har jag fått för mig).
Hur som helst, vid 23.30 drog vi oss mot Esque - jag och Tårtan i en taxi och P, Jokesta + tjejkompis per tunnelbana. Som uppvärmning för den gode chilenaren hade man tagit in två tjejer som - om jag inte missuppfattat något - är uppletade och upplärda på Ida Engberg-vis. Vi snackar den enkla ekvationen att det är mycket killar på klubbarna och mycket killar som är DJ's, kvinnliga DJ's är således "fräscht och annorlunda" och ganska lättsålt. Sen om de är bra eller inte, det är ganska oviktigt. Dessa två var inte bra. Alls. Dessutom gjorde de ett skönt rookiemisstag när de står och smattrar på hårdare musik än vad själva huvudakten ska spela... Jag skulle inte varit speciellt nöjd om jag var Luciano, men han var så artig och både pussade på kinden och kramade nybörjarna i båset.
Sen började han köra, och Zorro - som jag precis stötte in i - förutspådde att han skulle köra Villalobos "Chants (Enfants)" tillsammans med Guido's "Albertino". Och det gjorde han ju. Såklart. Mer spännande än så blev det inte för mig som då kände av ålderskrämporna och smög hem med svansen mellan benen.
Men allt som allt var det en trevlig kväll, bara de där oliverna hade räckt för mig tror jag...
Kommentarer
Trackback
